söndag 26 februari 2012

Årets andra tur

Vad skönt att vakna till solsken en februari-dag. Eftersom det var plusgrader så passade jag på att åka och titta  på en bäck jag inte besökt tidigare. Enligt fiskevattensdokumenten så finns det öring i bäcken. Jag tog med tenkaraspöt, en nyspunnen lina, en fru och en fikakorg och så åkte jag iväg.
En vacker bäckravin i vinterskrud.
Som tur var rann det vatten i bäcken och den såg helt underbar ut. Då vi hade avsatt ganska kort tid för fisket, och skogen var full av smältande snödrivor passade jag på att fiska medan frun fikade i solskenet. Jag hann med två pooler och provade både en klinkhammer och en sakasa kebari med röd stjärt utan att få någonting. Men jag var nöjd med linan och ska strax fläta ytterligare några meter. Och så fick jag fiska lite grann.
Vinterfiske

lördag 18 februari 2012

Ett spö för Tenkara

Vill du prova på Tenkara? Jag har fått ta del av hemliga uppgifter. En av dem är att Google har registrerat många sökningar på just kombinationen Tenkara + Spö. Det har lett till att jag nu vill dela lite av mina erfarenheter av Tenkaraspön.
Duger vilket spö som helst? Hmm, svaret måste bli både ja och nej. Alltså, jag kan inte se mig själv använda något annat än ett riktigt Tenkaraspö. Vill jag därför att man inte ska kunna experimentera? Svaret på den frågan måste bli Nej. Jag hittade en video på Youtube där en kille bygger ett Tenkaraspö av ett gammalt spinnspö och jag måste erkänna att min första reaktion var: killen har inte ett endaste rätt. Men... Själv kan jag bli vansinnigt irriterad när snobbiga flugfiskare kallar Tenkara för mete. Men å andra sidan finns det säkert flugfiskare som tycker att fiska med våtflugor är som att dragga och bara torra flugor är fina nog. Och jag kan tänka mig att vissa specialiserade metare tycker att flugfiskarna är bra löjliga. Den som har mest rätt är nog min egen mor. Hennes syn på det hela är att vi fiskar - hur skiter hon fullständigt i, och hon bryr sig inte heller om skillnaderna på våra fiskesätt. Vi är alla fiskare. Huvudsaken måste väl ändå vara att vi själva har roligt i det vi gör och vi ska därför inte fördöma andra bara för att de har roligt på ett annat sätt, eller hur? Fast håll med om att allt fiske med rulle är spinnfiske och att många av de moderna skumplastflugorna ser ut som wobblers. Hehehe...
Hela den långa harangen ska alltså leda till slutsatsen att visst får du använda vilket spö du vill, men jag vill ändå rekommendera ett riktigt Tenkaraspö för att få ut så mycket som möjligt av ditt Tenkarafiske. Alltså, ett bra Tenkaraspö är så lätt att du kan hålla det och linan över vattnet med ena handen så länge som möjligt. Det är så tunt att du kan kasta en fluga med det med en 0,30 lina som enda kastvikt. Och det är så långt som möjligt för att du ska få bättre räckvidd.
Vad är ett Tenkaraspö?
Ett modernt Tenkaraspö är ett teleskopspö gjort i kolfiber. Mitt lättaste spö, ett 2,7 meters Wakata väger endast 24g enligt specifikationen men de flesta väger nog runt 80 gram och 4 meter är en vanlig längd.
Tenkaraspöt har inget rullfäste eller några ringar, det har inte ens en toppring att fästa linan i. Istället används en sorts tygstrumpa som limmad direkt på den <1mm tjocka spötoppen. (Det finns bra och enkla sätt att få fast linan där, oroa er inte för det.). Rekommendationen är att köpa ett så långt spö som möjligt, bara det passar i ditt vatten. Själv passade jag på att köpa ett kort spö för mina små skogsbäckar i närområdet och ett längre spö till de lite mer öppna strömmarna.

Oavsett längden så är ett Tenkaraspö uppdelat i olika klasser, precis som flugspön är. Men där slutar likheterna. Klassindelningen för Tenkara handlar om styvheten i spöt och skrivs 5:5, 6:4, 7:3 och 8:2. Nyckeln bakom siffrorna är hur stor andel av spöt som är styvt och hur mycket som är mjukt. Om Tenkaraspöt hade 10 sektioner så betyder 8:2 att de 8 första sektionerna är styva och endast de två sista är mjuka medan 6:4 betyder att nästan halva spöt är mjukt. Styvheten påverkar kastet, och vad jag har hört så föredrar flugfiskare som provar Tenkara lite styvare spön eftersom kasttekniken då påminner mer om hur man kastar med flugspöt. Dessutom sägs det att styvare spön klarar större fiskar. Mina spön är mjuka 6:4:or och de har en rekommendation på upp till 2 kilo.
Var hittar du ett Tenkaraspö?
Här får ni hjälpa till. Känner ni till någon bra affär/nätbutik som säljer Tenkaraspön så skicka gärna in tipset hit. Jag känner bara till en butik i Sverige som säljer Tenkaraspön. Det är Fiskecentrum i Umeå. Jag har ingen koll på deras priser eftersom de inte har satt ut det. Man får nog fråga dem. Min tolkning av det är att de kan hjälpa till att importera spön åt dig, bara du vet vad du vill ha.
I Europa känner jag till två ställen: Det ena är Tenkara USA och det andra är Tenkara Pyrenees. Tenkara USA är förstås Amerikaner, men de har ett lager i UK så man slipper betala tull på varorna, förutsatt att de finns på UK-lagret förstås.
Vill man kan man förstås importera från USA eller varför inte Japan. Tenkara USA finns ju, men också All Fishing Buy som blev mitt val när jag köpte spön.
En riktigt bra site som passande nog har en sida där Tenkaraspön recenseras är Tenkara Bums spörecensioner. TenkaraBum är min favoritsida på nätet när det gäller Tenkara, den rekommenderas högeligen.

Ha det gott

söndag 5 februari 2012

Fiskets nedsida

Allt är trögt nu när vattnet frusit överallt. Och råkar det finnas öppet vatten så törs man inte ta ut tenkara-spöet med dess spagetti-tjocka topp. Det är inte heller så roligt att binda flugor om man inte får testa dem.
Den enda nyheten är ett mail som droppade in. Det kom från flugor.se. De har tydligen en jätterea fram till den 19:e februari. Passa på att fynda.
Själv sitter jag och lurar på att (mer eller mindre) översätta en "Tenkara för nybörjare"-artikel till Svenska från någon av de engelska bloggar jag själv besöker och lägga upp här. Om inte annat så bara för att det ska finnas en.

Må så gott.

tisdag 24 januari 2012

Skrivbordsfiske

Vad gör man som Tenkara-fiskare på vintern? Dom som kan ser väl över sitt flugförråd. En annan som är en nybörjarflugbindare tröttnar ganska snart när man inte kan prova flugorna. Nä, min grej är nog kartor. Med rätt karta kan jag sitta i timmar och antingen minnas bra platser man har varit på, eller leta efter nya. När jag var liten var det "Gröna kartan" som gällde. De kostade säkert inte mycket men jag minns dem som relativt dyra ändå. Jag minns de storvulna planer som dök upp när en vän berättade att han på sitt universitet hade möjlighet att skriva ut delar av "Gröna kartan" efter behag.
Nu är det enklare tack vare internet. Man kan använde Googles satellitbilder för att se intressanta forsande områden (förr fick man gissa sig till forsarna genom att studera höjdkurvor på kartorna). Man kan också kika på den moderna "Gröna kartan" på Lantmäteriets kartsök.

En annan mycket intressant resurs för skrivbordsfiskaren är Länstyrelsernas provfiskerapporter. De kanske inte alltid är lätta att hitta men i värsta fall går man in på sin länsstyrelse och helt sonika söker på Öring eller provfiske, eller vad man nu är intresserad av. Är man i Örebro län finns det faktablad för en hel del av länets åar här: Faktablad, Örebro Län

I väntans tider, på återseende.

söndag 15 januari 2012

Årsdebut

Hej igen

Igår hände det. Gästerna var sena (förstås) men efter lunchen och innan solen hann gå ner så ... tog vi mina två spön, några flugor och en snabbtur ner till ån senare stod vi där, lite småfrusna om fingrarna men med flugorna i och på vattnet. Åsträckan är väldigt grund så här års, det är dammluckornas fel. Kastutrymmet är inte det bästa, det är trädens fel. Det blev ganska snabbt mörkt där vi stod så det blev inte många minuter. Men ändå, i mitten av januari. Det kändes skönt. Om vi fick någon fisk. Nej, det förstås. Men vi var där, ute, flugorna hade vattenkontakt. Det är inte helt fel heller. Och om man alltid får fisk är det ju ingen sport.

Bilderna är från rätt åsträcka, det är bara tidpunkten som är fel. De är tagna i somras.

Vyn är tagen bara ett par dagar efter det att fisken på bilden nedan fångades. Då syntes knappt stenarna mitt i ån.

En godbit som naturligtvis fick gå tillbaka.


fredag 13 januari 2012

Tenkara DYI

En del gillar Tenkara för att det är så minimalistiskt. Man nästan tävlar i att ha så lite utrustning som möjligt med sig. Tenkara är dessutom ett ganska så färskt påfund i vidare kretsar (läs: utanför Japan) och det är ofta fiskare från andra discipliner som tar upp intresset. Detta, i samband med det ganska lilla utbudet av Tenkara-specifik utrustning har skapat en ganska rejäl uppfinningsrikedom hos de aktiva. Jag tänkte i det här inlägget försöka peka på en massa bra gör-det-själv-länkar och vid behov kommentera lite grann runt det.
Varsågod:
Linor:
Fläta din lina: Fläta lina själv - den bästa av många flät-instruktioner på nätet.
Se din lina: Bi-vis-lina. Killen på TenkaraBum säljer en hi-vis-lina, men den är dyr och så här kan man spara lite på. Ett alternativ kan vara att göra den välsynliga delen i vanlig Mono medan "stammen" är av kastvänlig flourocarbon.
Spön:
Spötub: Spötub i PVC
Några bra tips: Klipp ut skumplast från t ex liggunderlag eller badtoffla och lägg i förslutningarna för att minska stötarna. Borra hål i förslutningskorken och ett i röret nära korken. Dels kan du knyta fast korken samtidigt som du får tryckutjämning i tuben. Ett hål i botten kan också vara bra för ventilationen.
Extra toppar: Det är väl inget som du tillverkar själv precis, men till mina Wakatas passade jag på att beställa extra toppar att ha i reserv. Dessa förvarar jag i en avsågad toppsektion till ett vanligt 3 meters metspö som är pluggat i bottenänden. Reservtoppstuben förvarar jag i spöfodralet tillsamman med spöet.
Flugor:
Jag är ju en riktig nybörjare på flugor så jag har svårt att ge några goda råd där, men jag kan länka upp en bra sida med bind-instruktioner på en klassisk tenkara-fluga.

Sedan sonen flyttade hem igen nu vid jul så har vi tillbringat en hel del kvällar framför tv:n tittandes på gamla avsnitt av Arkiv X, därifrån hämtar jag dagens hälsning, ja, nästan i alla fall:

The trout is out there

På återseende

tisdag 10 januari 2012

Tenkarabloggning påbörjad

Hej

Jag följer en massa andra bloggar om Tenkara och vill prova att ha en egen. Mycket material kommer jag naturligtvis att sno då jag inte har samma förutsättning som amerikanarna där Tenkara har blivit ganska stort. Här i Sverige är det väl bara FiskeCenter i Umeå som säljer utrustning, och då till ett exklusivt pris. Jag hoppas att med bloggandet så kommer intresset att öka lite till, och om fler blir intresserade så ökar intresset ytterligare lite grann och snart blir Tenkara-utrustning tillgängligt även i Sverige.
Eller ja, tillgängligt är det väl såtillvida att man kan beställa över Internet från USA. Det var så vi fick göra.
Jag har två st Wakata-spön från http://www.allfishingbuy.com/ och är nöjd med dem. Flugor binder jag själv, är nybörjare där. Sedan har jag, som så många andra, problem med vilken lina jag ska använda. Just nu har jag iofs större problem med vädret, vinter som det är. Linor ja, det har jag provat. Jag har testat att ta bort gummit från en fluglina, men den blev fortfarande för tung. Jag har provat att fläta själv, just den är ganska tung också, men jag ska prova fläta tunnare, Karel har en bra sida för det: http://www.tenkaraonthefly.net/. Det jag har använt mest är dock en gammal 0.25 flätad lysgrön lina jag hittade i fiskelådan. Den har sina begränsingar helt klart. Och jag har lite att jobba med under våren.
Jag köpte mina spön sommaren 2011, och jag har naturligtvis fått fisk på dem. Dels var jag upp i Orsa-trakten och provade, men också här hemma i Bergslagen har det fungerat.
Det var det första inlägget det. Förhoppningsvis kommer det flera.