fredag 19 juli 2019

Tenkaraträffen i Dammån

Årets andra tenkaraträff har genomförts. Den här gången hade vi placerat oss vid en fiskecamping uppe i Jämtland, närmare bestämt vid Camp Dammån. Strax innan evenemanget öppnade så fångades en av Dammåns storöringar precis framför oss. Roligt att se.
Packat inför resan
Vi hade ganska många ströbesökare från campingen medan andra reste långt bara för att träffa oss. Sådant är extra roligt att höra. Vi visade spön, pratade oss varma för Tenkara, diskuterade olika lintyper och linlängder med besökarna. De flesta hade hört talas om Tenkara men väldigt få hade sett det på riktigt. En del kände inte till det alls. Nu gör de det.
Uppackat inför träffen.
Dessutom hjälpte en lokal flugfiskeguide till hela dagen. Piero Letizia som driver företaget Advanced Fly Fishing School instruerade både oss och en mängd besökare i kastteknik. Och jag som trodde att jag var duktig. Nåväl, nu är jag bättre.
Piero med harr på lång lina
Sträckan framför campingen är välfiskad men både vi och några av våra besökare fångade fisk. För några var det den allra första fisken fångad med tenkara-utrustning.
Finfiske
Stort tack till Camp Dammån för all hjälp på plats, och till Sportringen i Krokom som dels skickade folk till oss (bara 7 mil bort!) och som hade rabatt på tenkara-utrustning för våra besökare. Sportringen i Krokom är en av väldigt få affärer där man kan handla tenkara-utrustning över disk här i Sverige.

tisdag 28 maj 2019

Tenkaraträffen i Dalarna

Nu har årets första tenkaraträff genomförts. Vi var ett par stycken som träffades i skogen utanför Borlänge för att umgås, prata Tenkara och så fiska förstås. Vi hade tur med vädret. Det var inte för mycket sol och inte för mycket regn. Några droppar kom det förstås men jag tror inte att någon blev blöt. Det var en mycket trevlig dag med några nya bekantskaper. Och mycket tenkara-prat blev det. Tack alla som kom.

Här kommer några bilder. Njut gärna.







lördag 27 april 2019

Tenk'bag Backpack

Jag har nu provat min Tenkara Backpack som jag inhandlade i förra årets julhandel. Då, liksom nu, är det nedsatt pris på den.
Det är en sling-ryggsäck som är väldigt lätt och tunn. Det som är Tenkara med den är att det finns plats för 3-4 extraspön. Och det fungerar jättebra. Jag har haft hela tuber där, och såväl riggade som origgade spön. Supersmidigt.

Det som jag inte gillar med ryggsäcken är:
 - jag saknar en framficka, eller åtminstone någonting någonstans där jag kan förvara flugasken och sånt som hör till. Nu måste jag ha kvar min midjeväska samtidigt som jag har en ryggsäck. Vinsten är då bara att jag har någonstans att förvara extra-spöt.
- Själva ryggsäcken är bara ett enda stort fack. Jag skulle ha uppskattat om det funnits några extra-fack inne i ryggsäcken där jag kunde förvarat fiskekort, plånbok etc. Det finns förvisso två öppna fickor på utsidan av ryggsäcken, men där är ju spöna nerstoppade.
- Selen. Alltså den är jättebra, men, jag har ofta vadare på mig. Och när jag spänner fast ryggsäcken så blockerar jag samtidigt den stora fickan på vadarna. Men om jag inte hade vadare så hade det inte heller varit något problem.
Paus.
Sånt jag tycker bra om (ska ju också nämnas):
- Plats för extraspön. Det är kanske lite lyxigt, men jag tar ofta med mig fler än ett spö när jag åker ut och fiskar. Detta för att jag då kan prova lite olika saker. Det är ju inte nödvändigt förstås, men om det inte vore för att jag brukar ta med extra-spön så hade jag inte heller behövt ryggsäcken.
- En säck på ryggen. I och med att jag nu har en ryggsäck så kan jag ta med saker som jag annars skulle ha fått klara mig utan. Jag kan ta med lite mat, kanske en regnjacka eller lite extra spolar etc. På ryggen är de inte i vägen.

Att ha med sig ett eller flera extraspön innebär alltid lite extra krångel. Man vill ju inte bära dem i handen eftersom de då är i vägen när man fiskar. Och jag står sällan stilla när jag fiskar, så om jag lägger ifrån mig dem så måste jag gå tillbaka och hämta upp dem när jag ska knalla vidare till nästa bra fiskeplats. Tenk'Bag är den bästa extra-spö-lösning jag har provat. Den stora anledningen är att jag kan ha flera spön riggade utan att det blir trångt. Sen är det förstås aldrig smidigt att passera snår eller gå i tät skog med spön på ryggen, vare sig med Tenk'Bag eller tidigare lösningar jag provat.

Är det värt pengarna då? Nja, jag vet inte riktigt. Fiskar man mycket tenkara och gillar att ha med sig saker så visst, det är ett bra alternativ. Men annars?
Många gånger när jag ska fiska tar jag bara mitt spö i handen och knallar ner till vattnet. Då är det skönt att inte ha med sig en massa grejor. Är det din stil så finns det absolut bättre saker att spendera pengarna på. Är jag missnöjd? Nej, absolut inte.
Om någon undrar hur fisketuren gick? Jo tack, det gick alldeles utmärkt. Jag föredrar torrflugor och den här gången så gillade fisken också torrflugor. Till skillnad mot tidigare i veckan då öringarna var mer svårtflörtade. Det är inte sommar-enkelt att fiska torrt ännu, inte här uppe. Man får vara lite mer noggrann och fiska lite närmare stenen eller strömkanten. Men det fungerar. 
Jag fiskade också lite "äkta" tenkara med en kebari-fluga. Det är superroligt när man pricka hotspots och öringen hugger direkt, men jag tycker inte det är lika kul att fiska med en driftade sakasa kebari a'la flymf-fiske. Men det är ju förstås min egen högst personliga åsikt. 

torsdag 25 april 2019

Tenkara på Naturkompaniet

!! Missa inte Borlängeträffen den 25 Maj. Tenkarafrämjandet kommer dit och pratar utrustning och teknik.

Naturkompaniet säljer Tenkara-utrustning. Det är roligt att det numera finns Tenkara-utrustning att köpa över disk i Sverige. Det är lite synd att de säljer Patagonia-setet. Missförstå mig rätt nu. Det är helt underbart att det finns, och att det säljs. Men Patagonia-setet är förvisso Tenkara, men inte såsom jag känner Tenkara och inte som jag vill fiska Tenkara. Men det är jättekul om det passar någon annan. Och det är fortfarande Tenkara. Nån form av Tenkara i alla fall.

Det jag har emot Patagonias Tenkara-set är:
* Vikten -  Patagonias spö väger 200 gram. Ett normalt Tenkara-spö väger 50-70 gram. Några av de längre spöna väger upp emot 90 gram.
* Linan - Det är en fluglina. En s k Mono-lina med ett hölje. Det är alldeles säkert skön att kasta med, men troligen är den tung. Den är flytande, vilket ju är bra iofs, men den är gjord för att ligga på vattnet medan jag helst fiskar med större delen av linan, och oftast hela linan, ovanför vattenytan.

Däremot tror jag att många rullflugfiskare skulle gilla Patagonia-setet. Just för att det är en liten mix mellan västerländskt flugfiske och Tenkara. Dessutom så har spöt inbyggda lin-hållare. När jag förflyttar mig kortare sträckor och omgivningen inte tillåter att jag går med utfällt spö så måste jag plocka fram min spole och linda upp linan. Hade jag haft Patagoniaspöt hade jag bara lindat upp linan på linhållarna och knallat iväg. Ett plus där alltså. Förr använde jag ofta löstagbara linhållare på spöt, men de var hela tiden oroande. Dels var de lite krångliga att hållas med när de skulle spännas fast eller tas bort. Och hela tiden kändes det som att jag riskerade att tappa dem, dels när jag kastade och dels när jag gick i tät och risig skog.

Som ni kanske har räknat ut har jag inte provat spöt själv. Det kanske är helt perfekt. Jag vet inte.
Hur som helst är det väldigt positivt för alla som gillar Tenkara att det finns utrustning att köpa, och jag hoppas att fler kedjor följer efter.

Helt orelaterat till texten kommer här en bild från Dammån i Jämtland där förhoppningsvis en massa tenkara-fiskare kommer att fiska v. 28 i sommar. 


lördag 20 april 2019

La premiere

Äntligen är vintern slut. Jag som dessutom föredrar torrflugor till mitt tenkaraspö vill också invänta tills värsta vårfloden är över. Förutom kanonväder fick jag sällskap ute vid ån. Två rätt av två möjliga alltså.
I skogen där vi fiskade hade inte vintern riktigt släppt greppet. Småsjöarna var fortfarande till större delen täckta av is, och där solen inte nådde till marken låg det fortfarande drivor kvar. Fast temperaturen nådde ca 13 grader under dagen och solen sken konstant så var snön kvar även när vi åkte hem. Fast helt säkert inte lika mycket.

På premiärturen använde jag, som vanligt, mitt Tenkara Pyrenee-spö. Modell Aventure 6:4. 360 cm långt. Varför jag valde det spöt är förstås 1) Det är sällan det finns stor fisk i ån, 2) ån är ganska liten och 3) ett 6:4-spö har en aktion som jag trivs med, speciellt när jag planerar att använda torrflugor eftersom jag då vill ha så lätt lina som möjligt.
Som reservspö hade jag ett Hayase-spö från det numera avsomnade TenkaraCentreUK. Till det använde jag en lite tjockare lina, en Rosa Level Line-lina tjocklek 3.5. Jag råkade investera i några linor i vintras när jag köpte mitt nya Backpack från Tenkara Pyrenee. (recension kommer nån gång när jag har provat den några fler gånger) Som kommentar till den rosa linan kan jag säga att kastmässigt fungerade den bra, men synlig mot en solupplyst gråaktig vårskog var den definitivt inte. Den enda färg som jag tycker om att använda är fortfarande orange. Som tur är köpte jag på mig ett par meter Sunline Flash orange från Daniel på EsotericTackle för några år sen. Tyvärr verkar han inte ha den kvar till försäljning.
Jo, anledningen till den lite tjockare linan på reservspöt var förstås att jag som backup, ifall fiskarna inte gillade torrflugor, skulle använda vanliga Tenkara-flugor fiskade strax under ytan.
Vårfiske i bergslagen.
Det var väldigt skönt att äntligen få komma ut och fiska igen. Nu tycker säkert många att det har gått att fiska hela tiden. Det är förvisso sant. Men jag vill också njuta när jag fiskar. Regn tål jag, men att gå och frysa när jag inte måste känns lite onödigt.

Fisket gick trögt. Miljön var vacker som vanligt. Flugorna simmade omkring på ytan som om de ägde stället. Det första nappet tog ett par timmar att provocera fram, och då med en Sakasa Kebari på linan. När debuten var avklarad återgick jag till torrflugorna och ganska snart visade några småöringar att torrflugorna var gångbara.
Lite beroende på väder och vind, men om en månad så är det nog full fart på fiskarna i ån vad gäller torrflugor.
När fiskesällskapet talar om, hur stora fiskar han får, då skarvar han som han vill, då räcker armarna inte till... Tack för sällskapet. :-)

lördag 2 mars 2019

Några ord om tenkara-linor

Linans jobb är att kasta flugan - det är absolut en sanning, men inte hela sanningen. Om det vore så enkelt skulle alla linor vara grova och tunga. Ju tyngre lina desto enklare att kasta, till en viss gräns förstås.
När det gäller Tenkara så är presentationen av flugan själva grejen och det som skiljer ut tenkara från många andra fiskesätt. Och där visar det sig snabbt om man har valt rätt lina. Det är nämligen viktigt att linans tyngd inte drar i flugan. Det är vattnet och viljan som ska bestämma hur flugan ska drifta, inte kastlinan.

En annan viktig uppgift för linan är att synas bra. Åtminstone om du fiskar klassisk tenkara med Kebari-nymfer. Fiskar du torrfluga så kan man kika på flugan istället. Men är det ett trångt vatten och/eller lustiga ljusförhållanden så kan linans synbarhet vara till stor hjälp.

Har du en tung nymf så minskar linans roll. Egentligen borde du inte blanda ihop tunga nymfer och tenkaraspön då spöna inte är tillverkade för det. Men det finns folk som vill fiska tungt och då får de väl göra det. På egen risk.

Har du en lätt kebari-fluga så är en vanlig teknik att du pulsar flugan, dvs att du drar in flugan mot dig, pausar, och sen drar igen. Med en tung lina så kommer den att själv dra med sig flugan även efter att du själv har pausat. Dessutom så mister du direkt-kontakten med flugan och riskerar att missa lätta hugg. Fiskar du mot strömmen så blir förutsättningarna förstår annorlunda.
Jag måste också nämna flugan här. Går det att ankra flugan bra så motverkar den drag-effekten från linan, men då måste flugan ha lite styvare hackel som gör motstånd i vattnet.

Om du, liksom jag, föredrar torrflugor så blir linans vikt ännu intressantare. Bäst presentation av torrflugan får du om du kan hålla hela kastlinan ovanför vattnet, men då strävar den förstås efter att hänga så rakt som bara vinden tillåter den. Det gäller att motverka linans dragningskraft genom att ankra lagom mycket av tafsen på vattnet. Ju lättare lina desto kortare bit av tafsen behöver ligga ankrad i vattnet.
Några av de linor jag använder.
En flätad lina är jätteskön att kasta med. Tyvärr är de också ofta tunga. Och tyngre blir de när de blir blöta. Själv använder jag nästan alltid en level line storlek #3. Den passar mig bäst då jag oftast fiskar torrfluga. Beroende på väder och vind, strömstyrka och hur vattnet ser ut och rör sig, växlar jag mellan att fiska med hela kastlinan över vattnet och nästan till att ankra kanske halva kastlinan i vattnet. Den lina jag har använt allra mest är Sunlines hi-vis orange lina. Jag ser den bra i nästan alla väder och jag är lite lat när det gäller att skifta lina.
Ofta när jag kastar ut låter jag yttersta delen av kastlinan att landa på vattnet bara för att ta bort eventuella rekyl-effekter som kan uppstå. Därefter korrigerar jag hur mycket lina jag lyfter beroende på hur jag vill att flugan ska fiska och drifta. Det är sällan som vattnen där jag fiskar tillåter "perfekta" kast där jag kan låta enbart flugan att landa på vattnet. Och jag kan inte påstå att jag egentligen har märkt någon skillnad eller skrämd fisk. Jag har träffat storfisk-jagande fiskare med tafsar lika grova som min kastlina. Det är ju ingen klumplina direkt som plaskar i vattnet när den landar.

Lästips: Tenkara Talk om linor

lördag 16 februari 2019

Årets nya leksaker

Ända sedan jag började med Tenkara för 8 år sedan har jag letat efter det bästa sättet att transportera mina spön under fisketurerna. När jag bara har ett spö med mig så är det OK att bära det i handen. Men många gånger vill jag ha med fler. Dels för att kunna byta men också för att prova ut dem, känna skillnader och leta på det bästa spöt för varje givet tillfälle. Ibland har jag tacklat dem olika och istället för att byta lina + fluga har jag helt enkelt bytt spö. Dessutom är olika spön bättre anpassade till olika tekniker.
Jag har haft spön nedstoppade i stövlarna - vilket är ganska opraktiskt. Jag har burit flera spön i händerna, men det blir lite omständligt att alltid ställa ifrån sig spön, och värre, att gå tillbaka och hämta spöna när jag ska byta ställe. Det är ju inte så att man bara ställer sig och fiskar, jag förflyttar med uppströms eller nedströms medan jag fiskar. Och då blir det jobbigt att gå tillbaka bara för att hämta mina reservspön.
Jag har länge använt ett pilkoger för vanligt bågskytte och det har varit ganska praktiskt - så länge jag inte haft en andra väska för matsäck och andra attiraljer. Då blir man lite som en packåsna och en av tankarna med tenkara är ju att det ska vara lätt och smidigt. Många funderingar har det blivit genom åren, men få praktiska lösningar.
Nu har jag i alla fall kommit så långt att jag har investerat pengar i en lösning som förhoppningsvis fungerar bättre än alla mina hemgjorda varianter. Jag har nämligen inhandlat en Tenkara-rygga från Tenkara Pyrenee.

Inte för att jag vet om det blir bättre, det ska jag prova ut under året. Men det är alltid kul med nya grejor. :-)

När jag beställde ryggsäcken så var det ett erbjudande så jag fick med några linor samt en dubbelsidig linspole-hållare. Hållaren verkar supersmidigt, och linspolarna har ett lock av tunn plast som hindrar linan att linda upp sig själv. Färgerna är rosa och grönt, inte mina favoritfärger precis. Jag föredrar en lysorange lina för det är den som jag tycker passar vid flest ljusförhållanden. Men, nu när jag har linorna ska jag naturligtvis ge dem en chans. Mer information kommer framöver.

Nya linor. Skojsigt.