Vild öring

Nu är det sommarvatten i den närbelägna älven. Nu har vattennivåen sjunkit såpass att man ser varenda sten. Det är så skön känsla att man bara vill gå ut i älven och sätta sig på en av stenarna och bara njuta av flugans rörelser i och på vattnet. Att bara låta flugan gå samma sträcka om och om igen fast man vet att öringen inte är där, men man gör det för att det är så skönt.
Jag har en liten forssträcka på kanske 50 meter som säkert tar 1 timma att ta sig igenom när det är så här skönt.
Och ja, jag fick en öring idag. En liten två-åring (...sa en kamrat, eftersom den nästan var 20 cm lång). De vilda öringarna i älven är så vackert prickade.

En av de vackraste platserna.

Man behöver inte ens fiska, man kan bara stå, eller sitta, och titta.

I ett tidigare inlägg så provade jag en ny sorts lina, Climax Dacron Backing. Jag var väl inte helt nöjd med känslan i den. Då fiskade jag tungt. Nu har jag provat tyngdlösa torrflugor och jag har kommit fram till en åsikt. Linan är helt värdelös eftersom den har för liten egenvikt. Den klarade inte ens att räta ut sig själv med en luftbromsande torrfluga i bortre änden. Nä, det var bara att byta till en Sunline Level-lina och fortsätta därifrån.