Zoidy fixar biffen

Häromdagen gick jag upp väldigt tidigt en morgon för att se hur Öringen mådde i ån hemma. Mitt tänkta fiskesällskap tog sovmorgon så det blev en ensam men väldigt skön tur. Jag ägnade säkert en timma åt att fiska mig uppströms ett forsparti på ca 100 meter. Jag fiskade med en torrfluga. Det var svalt och skönt ute. Men fiskarna ville inte vara med. När jag kommit upp till vändpunkten band jag på en s k Zoidy-fluga för att nymfa mig tillbaka nedströms. Jag hann knappt börja innan en stor Öring tyckte att Zoidy-flugan var myckte bättre än torrflugan och tog sig en mumsbit. Efter ett litet tag och några meter nedströms lyckades jag få in öringen till stenkanten och få loss den från kroken så att den kunde återvända ner i djupet igen. Fiskar man utan hullingar så är det lätt att lossa fisken utan att skada den mer än nödvändigt.

The Zoidy fly

Zoidy-flugan uppstod en dag när jag funderade på hur jag skulle kunna återvinna fjädrar från familjens dvärgpapegoja. Den är numera en koppar-tyngd nymf bunden med silke på en hulling- och ögonlös krok från Owner. Och, naturligtvis, hackel från en lagom stor Zoidy-fjäder.

Materialet, förutom tafsringarna.

Eftersom kroken är ögonlös börjar jag med att klippa och forma en ögla av det grova silkesmaterialet. Den förser jag med en tafsring för att våga gå nära med saxen när jag tar av flugan från linan efter att ha fiskat med den.
Förut har jag gjort den här flugan utan bindtråd och använt det vita silket till att också fästa med, men inte nu. Den här gången smetade jag lite lack på krokskaftet, fäste bindtråden med några varv, och lade dit öglan och fäste den med bindtråden och lacken.
Därefter lindade jag några varv koppartråd och täckte över det med den vita silkestråden. Slutligen fäste jag hackel-fjädern, lindade runt den ett varv och snyggade till det hela med den vita tråden igen.

Det färdiga resultatet

Svårigheten med att knyta på ögonlösa krokar är framförallt två saker. Det ena är att det är svårt att veta var krokskaftet slutar efter att du har satt på ögon-loopen, och det andra är att du, när du avslutar flugan, måste göra det bakåt eftersom du inte kan lägga något tryck mot ögat (som ju inte finns). Jag använder inte heller någon "whip finisher" utan avslutar flugan för hand, det är kanske enklare med ett verktyg

En nöjd Zoidy har fixat biffen.

Ännu en öring

Det här året verkar vara lite utöver det normala. Älven med de skygga öringarna har släppt ifrån sig ännu ett exemplar. Vårfloden har passerat men vattnet har ännu inte sjunkit till sommarnivåer och är fortfarande tillräckligt kallt för att öringarna ska trivas i strömmen.
Jag lyckades inte ta ett kort på öringen, ni får helt enkelt lita på mig. Den gick tillbaka till vattnet innan jag hann återutsätta den.

Jag har i helgen tittat på en å i Malinsbo-Kloten, Lumsån. Den arrenderas av en förening, Sportfiske för morgondagen, med en intressant syn på hur fiske bör bedrivas. Ledordet hos dem är återutsättning. Lumsån är tyvärr inte öppen för Tenkara-fiske men vem vet, den kanske kan öppnas.