Stor fisk och nya lärdomar

Alltid lär man sig nåt nytt

Kamraten och jag skulle utforska nya områden. Det händer inte så ofta nuförtiden. Dels för att vi båda har familjer nu, även om hans är lite nyare, och dels så minskar antalet oupptäckta områden ju mer man letar.

Den viktigaste lärdomen den här gången var att kolla upp att det faktiskt finns vatten där man ska fiska. 

Annars hade förberett oss hyfsat, tyckte jag. Dagarna innan resan hade Internet tömts på information så vi visste ungefär vart vi skulle och några s k hotspots var noterade. Telefonkontakt med lokalbefolkning hade tagits.

Vi hade en riktigt trevlig dag. Jag hann få några lektioner i flugbindning. Vi umgicks, och allt var trevligt. När det började dra ihop sig till fisketur köpte vi fiskekort via nätet. En genomgång av regler och kartor... då insåg vi att det vatten vi blivit tipsade om var belagt med fiskeförbud. Nåja, vi hade två andra åar inom kort-området att tillgå. Vi bestämde oss snabbt för den ena och gav oss iväg.

När vi kom fram så upptäckte vi att det knappt rann något vatten i ån. Det kändes inte heller rätt att knalla längs ån och leta stillstående pölar att fiska i. Så vi gav oss snabbt iväg till sista vattnet på listan. 

Eftersom det var det sista vattnet hade vi fuskat lite i förarbetet. Vi hittade till vattnet, men inte till någon fors. Det enda vi hittade var ett litet, litet fall där vi packade upp spöna. Sedan provade vi att gå uppströms längs med ån, men stillarinnande vatten med mycket vass lockade inte så mycket. Nedströms var det lite bättre fart i vattnet men också grunt. Vi fick kasta lite grann, prova några flugor och umgås en hel del (som förr i tiden). Det var värt en hel del bara det. Kort sagt, en väldigt lyckad men fisklös tur.

Längst där nere rinner det faktiskt lite vatten.

Kilosfisk

Dagen efter, på hemmaplan, så återvände jag till ett lite säkrare vatten. Bara en kort tur för att avrunda en varm och solig dag. Döm om min förvåning när först en stor fisk drar loss tafsen och jag fem minuter senare får ytterligare en stor fisk på kroken på i princip samma ställe. Det tillhör inte vanligheterna i den ån. Alltså att det finns stor fisk. Eller jo, den kanske alltid har funnits där. Men det tillhör inte vanligheterna att jag brukar få fisk där, än mindre nån med lite storlek. 

När jag fiskar själv så tar jag inte kort på fisken. Den här gången hade jag inget annat att göra än att stå och hålla fisken i några minuter innan jag kunde få in den mot land. Då passade jag på att filma lite med min mobiltelefon. Nu är det inte så roligt att titta lågkvalitativa mobilfilmer men jag har skapat en kortversion där den hoppar lite grann i alla fall. Om nu någon är intresserad så gör jag den tillgänglig. Jag vet att jag kommer att titta på den oklippta versionen flera gånger till! Och för er som funderar på hur mitt nya franska spö fungerar så bara ge det lovord. Jag håller spöet med fisken i ena handen medan jag filmar med den andra. Mycket bättre kontroll och skönare att arbeta med stor fisk jämfört med mina andra spön.

Fisken fångades med ett TKP Aventure 400 spö, 20 lb Guideline micron backing som lina. 0.14 nylontafs och en riktigt burrig klinkhammer som fluga. Hullingfri förstås.

Mitt franska spö och jag

Jag har äntligen fått mitt efterlängtade spö från Tenkara Pyrenee. Eller, äntligen och äntligen, jag har haft det i två veckor och hunnit med fyra turer med det.

Lite torra fakta:
Jag köpte modellen TKP Aventure 400 7:3. Det väger 80 g, består av 9 delar och är bara 57 centimeter ihopskjutet (har jag läst mig till på Tenkara Pyrenees hemsida.). Det levererades i en snygg, svart, kolfibertub och en mjuk spötub. Hela spöt är snyggt och känns bra att hålla i. Jag gillar speciellt guldringarna i änden på varje sektion - det är inte bara ser bra ut utan är också praktiskt när man ska fälla ihop spöt. Det är lättare att se skarvarna. Spöet är brandat av Tenkara Pyrenee och är baserat på Nissin-klingor från Japan.

Jag har använt spöet på de senaste turerna och jag måste säga att jag tycker att det fungerar alldeles utmärkt.
Spöet är lite styvare än vad jag är van med då jag tidigare endast fiskat med 6:4-spön. I praktiken märks det inte speciellt mycket förutom just att det är lite styvare och att jag möjligtvis tar i lite mer när jag kastar. Eftersom det är ett relativt styvt spö passar det också bättre med linor av tyngre modell, en level-lina storlek 3-5 eller en flätad lina.
Jag har provat att använda en backinglina (20 lb) till det nya spöt. Jag håller med dem som tycker att det är väldigt smidigt att kasta med, känslan att lägga ut en fluga med den linan var bara för bra. Men nackdelen är att linan är ganska tung och drar torrflugan till dig när du försöker lyfta linan över vattnet, speciellt när du har använt den till några kast och den har börjat suga upp vatten.

Åter till spöt, och känslan att fiska med det. Spöt ligger bra i handen. Det var otroligt lätt att kasta med. Räckvidden är förstås utmärkt eftersom spölängden är 4 meter. Syftet med att köpa just ett 7:3-spö var det ska tåla lite större fisk än mina tidigare 6:4-spön. Bara känslan av att fiska med ett kvalite-spö med lite ryggrad gör mycket för självförtroendet i åbrinken. De flesta fiskar jag har plockat upp med spöet har bara varit abborar på upp till 15 cm och några mörtar/löjor och det måste erkännas att de var långt under vad klingan är optimerad för. Jag har dock provat på en öring som faktiskt gav spöet en liten match. Tyvärr släppte den efter bara ca 10 sekunder men det jag kände under den korta tiden lovar gott inför framtiden. Ni kan vara säkra på att just den öringen kommer att få fler chanser att böja spöet.

Mina knutar

På mina resor har jag upptäckt att de knutar jag använder när jag riggar mitt Tenkara-spö inte är allom bekanta. Därför tänkte jag bara lite snabbt lägga ut några bilder på de knutar som jag använder och trivs med.

Lina till spö

En enkel löpögla som passar utmärkt för Level-lina.

För lilian-delen genom öglan två gånger. Fäst sedan åt genom att dra åt i lin-delen. Lossa genom att dra i den lilla snippen.

Tafs till lina

Jag gör en 8:a som stoppknut på linan.

På tafsen skapar jag en löpögla.

Löpöglan för jag sedan över stoppknuten och låser genom att dra åt.

För mer detaljer, och knutar, kan du kika på den här videon från TenkaraUSA.